Thank god för postafen!
Nu slipper jag detta vidriga illamåendet när jag har mina kära postafen! o DET känns skönt.. Har dock mardrömmar hela tiden om att jag e på ultraljud o att dom upptäcker att bebisen i magen har dött!Fattar ni hur jävla jobbigt det är!
Inatt drömde jag det och det kändes så verkligt så jag vaknade med världens ångest inatt blandat med tacksamhet över att det just bara var en dröm!
Längtar egentligen tills man har gått så pass långt i grav så bebisen börjar sparka så man slipper undra o ha sig lika mycket..
men mest längtar jag tills den är född och jag själv kan vakta ungen som en hök. Haha japp jag e en sån mamma när dom e så små.. jag e som en hök som har koll på varje rörelse o andetag dom tar.. e man överbeskyddande så e man =)
har kommit in i nån svacka nu.. känns som att inget gör mig lycklig.. känns som att inte många förstår mig heller.. helt obefogat, I know. Men det e så det känns just nu. Känner mig på gränsen till apatiskt. Fast har hört att det e normalt i mitt tillstånd nu men ändå.. man känner sig så otacksam samtidigt som man ej rår över sina känslor.
what to do,, what to do.....?
Jag vill komma iväg känner jag, på nå resa.. behöver ej vara långt men bara nånstans! Men har inte ork för det heller.. get my situation now?
Kommentarer
